Dumplin’ – Julie Murphy

dumplin_570132d2ddf2b312be27d235 I en liten stad i Texas där skönhetsdrottningarna regerar bor den 16åriga Willowdean vars mamma kallar henne Dumplin’. I sin ungdom vann Wills mamma den ack så viktiga skönhetstävlingen som hela samhället verkar kretsa kring under en period av året och det var höjdpunkten i mammans liv, något hon fortfarande lever för många år senare. Hon sätter stor stolthet i att fortfarande kunna klämma ner sig i klänningen hon vann i och hjälper till att driva tävlingen.

Något som Wills mamma inte kan dölja att hon inte är nöjd med är att hennes dotter är överviktig. Will själv vill gärna ge intryck av att vikten inte är något som bekymrat henne själv så mycket men som läsare upplever jag ändå henne som ganska kroppsmedveten även om hon ändå har en attityd utåt som försöker förmedla någonting annat. Självkritiken blir mycket hårdare när hon blir förtjust i en kille som enligt henne själv är för snygg för henne men trots hennes tankar om sig själv verkar han gilla henne minst lika mycket tillbaka men hon blir ännu mer osäker på sig själv och sin kropp.

Jag trodde att jag skulle få läsa om en självsäker och tuff tjej och visst är Will allt detta också men framförallt känns hon vilsen, ensam och otrygg. Hennes relation med sin mamma är inte särskilt bra och det är tydligt att hon inte kommit över sin mosters död och saknar att ha en vuxen på sin sida. Osäkerheten kommer också smygande när hennes bästis börjar gå framåt i livet och uppleva saker Will själv inte har erfarenhet av ännu, hon är rädd att bli omsprungen och inte längre ha lika mycket gemensamt med henne. I vilket fall bestämmer sig Willowdean för att hon är trött på att begränsas av sitt utseende och får för sig att ställa upp i skönhetstävlingen, med sig får hon några andra tjejer som inte heller passar in i skolans ”snyggnorm”.

Den här boken har jag sett fram emot att läsa sedan den började dyka upp på förlaget Lavender LITs instragram och jag blev inte besviken. Jag älskar samtida romaner som kretsar kring det mer vardagliga, det är inte himlastormande dramatiskt utan istället äkta och verklighetstroget och det är lätt att känna sig delaktig. Det finns så mycket som tilltalar mig med Dumplin’ och den annorlunda miljön och samhället i småstads Texas är en stor del i det. Det är tonårsbekymmer och det finns inga snabba lösningar som fixar allt.

Jag har alltid varit lite större än de flesta andra runt omkring mig under min uppväxt så det är väldigt lätt för mig att relatera till huvudkaraktären, alltifrån känslor, tankar och reaktioner känns igen även om hon är modigare än mig och med lite mer skinn på näsan. Kanske känns hon igen lite för mycket för att jag ska kunna älska henne helhjärtat, de självkritiska tankarna träffar lite för nära för det. Lyckligtvis behöver inte Will och jag bli bästa vänner för att jag ska kunna gilla boken, jag tycker väldigt mycket om den ändå. Jag svepte den snabbt för den är lättläst, varm och medryckande. Det gick inte annat än att bli fängslad och dras med i handlingen, har ni inte läst den ännu tycker jag ni ska ge den ett försök för det är den värd.